I Miljömålsberedningens nyligen avgivna förslag om mål för de konsumtionsbaserade utsläppen (Sveriges globala klimatavtryck SOU 2022:15) tas den svenska exportens klimatnytta med i kalkylerna. Denna nytta (eller skada) ska uppfattas som skillnaderna mellan en situation med svensk export och ett ”kontrafaktiskt” läge utan denna export. Hur denna differens ska beräknas ger dock utredningen ingen klara besked om till trots för de 860 sidor som tas i anspråk för att formulera förslaget. Däremot refererar utredningen relativt utförligt och utan eget ställningstagande till konsult- och forskningsrapporter som beräknat exportens klimatnytta till storleksordningar mellan 25 och 45 miljoner ton koldioxid per år. Detta kan jämföra med de cirka 50 miljoner ton netto som släpps ut inom Sveriges gränser. Det är med andra ord en synnerligen stor klimatvinst som tillskrivs svensk export vilket beror på valet av referensalternativ, det vill säga antaganden om vad som hade inträffat om inte den svenska exporten hade funnits. Valet har fallit på ”en genomsnittlig teknik i världen, dvs. att [exportens produkter fullt ut skulle ha ersatts av produkter som] antas ha samma emissionsfaktor som världens genomsnitt.” Varför detta alternativ har valts framgår inte. Vore det inte minst lika rimligt, ja rimligare att svensk export, om den inte skett, hade ersatts med import från något annat exportland med goda klimatprestanda?
När den ekonomiprisbelönta amerikanska ekonomhistorikern Robert Fogel försökte bestämma effekterna av järnvägsutbyggnaden i USA jämförde han med det bästa alternativet, att kanal- och väg/hästtransporterna hade fortsatt att utvecklas och inte med ett genomsnitt av världens samtida transportteknik. Vilka argument kan det finnas mot att lära av Fogel och utveckla en, som det förefaller, mer realistisk kontrafaktisk analys av den svenska exportens klimateffekter?
De instanser som föreslås få den grannlaga uppgiften att utforma måttet på den svenska exportens klimateffekt är ”Statistiska Centralbyrån (SCB) tillsammans med Naturvårdsverket och i dialog med exportaktörerna och akademin” SCB ska vidare fortlöpande rapportera om utvecklingen. Det finns all anledning för klimatfrågan.nu att fortsätta ställa frågor om det kommande arbetet.
Anders Gullberg
